Ett nytt elfordon på gång

(English version below)

Solar Electric Scooter – premiär för mig som uppfinnare på Kickstarter.

Låt oss stanna vid transporterna en stund för just nu finns min Solar Electric Scooter på Kickstarter. Vill du se den på riktigt får du gärna bidra med någon hundralapp till utvecklingen. Sista dagen för kampanjen är den 12 april.

Lättare än en bil

Ur ett klimatperspektiv behöver vi bli bättre på att ”källsortera” vårt resande och gärna välja lättare fordon än bilen då det är möjligt. Cykel, moped och motorcykel är bra grejer.

Stabilare än en cykel

En svaghet hos tvåhjulingarna är deras instabilitet. Om det är halt på vägen, eller om du ska skjutsa ett barn och lasta två matkassar samtidigt börjar det bli problematiskt. Fyra hjul ger bättre stabilitet. En lång sadel har plats för två och under den ryms matkassarna.

Fångar solen

Med en solcellsmodul som tak slipper du ladda med sladd på sommaren. Dessutom blir du inte lika blöt om det regnar och får lite svalkande skugga när solen gassar som mest.

Billig nog för de flesta

Min ambition är att hålla konstruktionen väldigt enkel så att den bli billig att tillverka. Målet är att prislappen ska landa runt 20 000 kr. Om du klarar dina vardagsresor med denna kanske du inte behöver äga en bil? Då spar du många sköna slantar som du kan satsa på att välja annat klimatsmart, t.ex. ta nattåget även om det är dyrare än att flyga…

A new electric vehicle in the making

Long saddle with room for two grocery bags underneath.

Right now my Solar Electric Scooter is active on Kickstarter. If you want to see it become real, you are more than welcome to put in a few bucks to the development. The last day of the campaign is April 12.

Lighter than a car

From a climate perspective, we need to be better at ”sorting” our travels and preferably choosing lighter vehicles than the car when possible. Bicycles, mopeds and motorcycles are good stuff.

More stable than a bike

One weakness of the two-wheelers is their instability. If the street is slippery from snow and ice, or if you are going to carry a child and two grocery bags, it becomes challenging. Four wheels provide better stability. A long saddle has room for two and underneath it you have room for the groceries.

Catching the sun

With a PV module as a roof, you won’t have to charge it from the grid in the summer. Moreover, you will not be as wet if it rains and get some shade when the sun gets too hot.

Cheap enough for most people

My ambition is to keep the construction very simple so that it becomes cheap to manufacture. The goal is for the price tag to land around $2,000. If you can handle your daily trips with this, you may not need to own a car? Then you could save enough to afford more climate friendly stuff, like taking the night train instead of the low cost airline…

Ett smartare transportsystem

Tesla model 3 tar oss ett steg närmare det hållbara samhället.

Eldrift är första steget till ett fossilfritt transportsystem. Men det finns flera andra utvecklingssteg som gör att vi också kan få betydligt smartare transporter.

Slipp köra själv

Att kunna använda sin tid till något annat än att stirra på vägen framför sig är något som de flesta uppskattar, åtminstone vid längre resor. Det är något som kollektiva färdmedel har kunna erbjuda länge, men snart kommer vi också att kunna åka enskilt i fordon som kör automatiskt.

Dela med andra

Att äga en bil kostar mycket pengar och den största delen av tiden står den oanvänd på garageuppfarten. Att slippa ägandet är också något som kollektivtrafiken har erbjudit länge, men här ingår också att smidigt kunna hyra en bil, cykel eller moped – från en fordonspool eller från andra privatpersoner.

Mindre och lättare fordon

Om du inte måste utgå ifrån ett fordon du äger själv kan du välja olika fordon för olika resor. Det öppnar upp för alltifrån sparkcykeln till den fyrhjuliga lastcykeln, innan du ens börjar fundera på hela utbudet av bilar – från microbilen till skåpbilen.

Smartare tåg

Om vi i kategorin tåg klumpar ihop alla fordon som går på någon slags räls, så finns det många spännande varianter. Från spårtaxin – förarlösa små poddar i stadstrafik – till Hyperloop, som också är förarlösa poddar, men lite större och som färdas långa sträckor nära ljudhastigheten i lufttomma rör.

Flexibelt flyg

Även flyget väntas få en renässans när det blir eldrivet. De långa distanserna lär dröja, men på korta sträckor får vi nog snart se självkörande taxidrönare och på medeldistans vanliga små flygplan som återigen kan trafikera även mindre flygplatser.

Resa på natten

När vi reser långt bör vi förvänta oss att det tar lite tid och då kan vi ju passa på att sova. Intresset för nattåg växer stadigt och troligen får vi snart se betydligt snabbare och bekvämare nattåg – om än med mindre kupéer för att hålla nere biljettpriset. Också långflygningar kan bli mer lika nattåg, om de sker med soldrivna hybridluftskepp.

Res när du vill (och bara då)

Den allra viktigaste faktorn i ett smart transportsystem är att strunta i de resor du inte gillar. Skype är ett utmärkt alternativ till många mötesresor. Och om du kan jobba hemma – eller i ett kontor på hemorten – skippar du säkert gärna en del av arbetspendlingen. Du kanske rent av väljer att bosätta dig någon annanstans där du trivs ännu bättre?

Så fixar vi klimatet

Solceller och elbil är två bra grejer, men det behövs fler.

Det är dags att vi tar tag i det här nu. Greta har strejkat ett bra tag och isbjörnarna mår riktigt dåligt. Jag har funderat en massa på hur och tänkte att jag skulle dela med mig av de tankarna. Här kommer först den övergripande bilden. I kommande inlägg utvecklar jag sedan idéer mer detaljerat och avslutar med vad just du kan göra för att bidra. Häng med!

0% fossila bränslen

Huvudproblemet är att vi eldar fossila bränslen – kol, olja och naturgas. Om vi slutar med det är vi hemma, typ. En bra grej är att det finns gott om ren energi – sol, vind och vatten räcker egentligen gott och väl till för alla våra behov. Men det är inte bara att byta ut dem rakt av – vi måste också ställa om hela vårt globala samhälle från bränslen till energiflöden. En annan grej som krånglar till det är att vi förväntar oss att i stort sett allt vi gör samtidigt ska göra oss rikare.

Det räcker alltså inte med att hitta en teknik som fixar klimatet. Det måste vara en teknik som är billigare också. Eller så måste vi som konsumenter vara beredda att betala mer ”bara” för att det känns bra att slippa en massa naturkatastrofer. Och vi måste också få företagen som utvecklar saker att förstå det, för det är det fortfarande inte tillräckligt många som tar fram produkter som på riktigt gör skillnad för klimatet.

Och i ärlighetens namn är det kanske inte en majoritet av jordens konsumenter som ännu är beredda att betala för att fixa klimatet, inte så mycket i alla fall. I takt med att naturkatastroferna blir fler tror jag att det kommer att ändras. Och i Sverige ser jag en kraftigt ökande vilja av att bidra.

Det är min övertygelse att vi kan fixa klimatet. Och om vi kommer att lyckas är det för att vi vill göra det. Ytterst utgår all makt från folket, från oss som enskilda människor. Visst finns det engagerade politiker som gör sitt till, men de är beroende av att bli omvalda och kan därför inte ta hur obekväma beslut som helst. Och visst finns det företag som går före. Men företag måste faktiskt gå åtminstone plus/minus noll för att överleva och därför kan de inte vara alltför långt före konsumenterna.

Så, det hela hänger på dig och mig. Let’s do this!

Tacksamhet och företagsamhet

Hur når vi en hållbar värld? Kommer tekniken att lösa alla problem, eller måste vi dra ner på konsumtionen och ”gå tillbaka till grottstadiet”? Jag väljer att se frågan från ett annat håll och tror det viktigaste vi kan göra är att se över vår inställning till livet.

För några år sedan publicerade Naturvårdsverket rapporten Hur vi kan leva hållbart 2030, skriven av Christer Sanne. Det är en viktig rapport som problematiserar kring konsumtion, arbete, energianvändning och matproduktion. Där lyfts bland annat fram att vi behöver minska vår konsumtion och arbeta mindre. Som motpol brukar teknikoptimister peka på den snabba teknikutvecklingen som skulle kunna göra att vi kan tänka annorlunda. Om robotar gör det mesta av jobbet och energin kommer från solceller och batterier kanske vi kan fortsätta med vår vanliga livsstil?

Jag tror att båda falanger har rätt. Teknikutvecklingen går fort framåt och kommer att vara avgörande för att skapa ett hållbart samhälle, samtidigt är vår användning av fossila bränslen och andra naturresurser så kraftfull att vi måste se över vår livsstil. Det jag tycker påpekas för sällan är att detta också är något som kan gå hand i hand med ökat välbefinnande.

Ofta beskrivs ”vi måste ändra vår livsstil” som det tråkigaste i världen. Något som mamma och pappa säger åt oss och är helt emot vår vilja. Samtidigt är våra liv ofta mentalt obekväma, fyllda av stress och med lite tid för nära och kära. Vi har problem med fetma och cancer, oro inför motsättningar mellan folkgrupper och gnagande samveten kring hur vi hanterar de djur vi betraktar som mat.

World Business Council for Sustainable Development pratar i sin Vision 2050 om att vi år 2010-2020 befinner oss i de turbulenta tonåren och jag tycker det är en träffande beskrivning. Det är dags att vi blir vuxna och tar eget ansvar. Och nu kommer jag till de två nyckelbegreppen; tacksamhet och företagsamhet.

Att börja med tacksamhet över det man har, brukar lyftas fram i andliga traditioner som grunden för ett rikare liv. Och det stämmer – inte bara är det ett sätt att dra ner på sina ambitioner, det gör det också lättare att identifiera vad du verkligen vill ha och sedan arbeta målmedvetet i den riktningen. Det frigör företagsamhet, som inte innebär att jobba hårt – utan att jobba smart.

Om vi alla stannar upp för en stund och känner in den tacksamhet vi har för människor omkring oss, för det samhälle våra förfäder har byggt upp och för den vackra planet vi har getts chansen att leva på. Påverkar det hur du vill tillbringa din tid och hur du vill spendera dina pengar?

Jag önskar oss alla ett harmoniskt liv, där vi känner efter vad som är viktigt och prioriterar detta. Att ”unna sig” dyra saker ger ofta en kick för stunden, men innebär samtidigt att man tar bort resurser från något annat. Jag önskar mig själv bli bättre på att inte ”jobba 40 timmar” och ”flyga iväg på semester”, utan i stället ”leva livet”, ”lösa viktiga uppgifter” och ”upptäcka världen” – gärna från ett tågfönster genom Europa.

Nätverkslandet

Tågsystem i Mälardalen
Med ett robust tågsystem kan samhället förändras

Städerna växer och landsbygden utarmas. De senaste decennierna har storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö vuxit kraftigt, liksom universitetsstäderna. Många ser detta som en naturlig utveckling som självklart kommer att fortsätta i framtiden. Jag är inte så säker på det.

Bostadspriserna i storstäderna är horribel och restiden till och från arbetet äter upp mycket av fritiden. Ändå väljer allt fler att flytta dit. Varför är det så? I första hand handlar det om jobb – det är i storstäderna och universitetsstäderna de roligaste jobben finns. Vi är inte längre ett jordbruksland, där det är naturligt att bo på landet. Inte heller ett industriland, där fabrikens placering styr var vi bosätter oss. Vi är ett kunskapsland, där det blir naturligt för företag att placera sig där många människor bor – vilket i sin tur gör det ännu mer attraktivt att bosätta sig där.

Men, vi är nu på väg att bli ett nätverksland, där Skype och företagets molnserver är basen snarare än var kontoret är placerat. Vi reser för att träffa kunder och samarbetspartners och med den ”nya” tekniken (internet, laptops, mobiltelefoner) kan vi arbeta var som helst – på tåget, hotellet (där jag sitter nu) och hemma, oavsett var hemma är.

Hur kommer detta att påverka samhällets strukturer? Hur vill vi bo egentligen och till vilken kostnad? Min vision är ett robust tågsystem som enkelt och smidigt tar oss mellan orter i regioner och storregioner och med fungerande nattåg för längre sträckor. De behöver inte nödvändigtvis köra i 500 km/h. Eftersom vi kan jobba överallt är det viktigare att kontorsmiljön ombord fungerar.

Då kan vi välja att bo i mindre städer och även på landsbygden, med närhet till den rogivande naturen och gemenskapen i lokalsamhället. Och med lägre boendekostnad kanske vi också kan tillåta oss att jobba lite mindre?

Vi som vill förändra världen

Johan Rockström
Johan Rockström (Foto: M. Axelsson/Azote)

Johan Rockström, Percy Barnevik, Elon Musk och så jag. Vad vi har gemensamt är att vi vill skapa en bättre värld. Och jag vet att ni är många fler därute, eller hur?

Under sommaren har jag läst Percy Barneviks memoarer ”Jag vill förändra världen”. Hela boken är intressant, men det är först på slutet när man får läsa om de senaste tio årens insatser inom biståndsorganisationen Hand in hand som det blir riktigt inspirerande. Då först inser jag att hans kapitalistiska verktyg kan göra en enorm insats för ökat entreprenörskap, fler arbetstillfällen och minskad fattigdom. Det är mycket mer effektivt med hjälp till självhjälp än bara rena bidrag. Och med hjälp av en erfaren industriledare kan det ske i stor skala med enormt genomslag.

En annan inspirerande person är Teslas vd Elon Musk. Precis som Steve Jobs Apple utvecklar Tesla riktigt schyssta produkter och precis som för Apple finns det ett tydligt ”varför” bakom. I Teslas fall handlar det om att göra världen mer hållbar. De häftiga elbilarna kommer att göra sitt till, men det är antagligen deras batterier som verkligen kommer att förändra världen. För några månader sedan presenterade de sin Power Wall, ett batteri för hemmabruk som inte bara är snyggare än alla konkurrenters utan också till en tredjedel av priset. Därmed börjar det bli fullt möjligt att lagra el från solceller, vilket kommer att behövas i framtidens energisystem. Som Elon Musk påpekar finns ingen annan energikälla som är lika stor som solen. Den är vår bästa chans att klara oss utan fossila bränslen.

Och då är vi inne på mitt favoritämne – solenergi och hur denna kan skapa en bättre värld. Jag vill också bidra och är mer taggad än någonsin. Hörde ni Johan Rockströms sommarprogram i P1? Det behövs bara att 15-18% av befolkningen är med på en bra idé för att få resten att följa efter – och 10% är redan vunna. Nu kör vi för att få med oss de sista procenten på vägen till en hållbar och härlig framtid!