Nätverkslandet

Tågsystem i Mälardalen
Med ett robust tågsystem kan samhället förändras

Städerna växer och landsbygden utarmas. De senaste decennierna har storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö vuxit kraftigt, liksom universitetsstäderna. Många ser detta som en naturlig utveckling som självklart kommer att fortsätta i framtiden. Jag är inte så säker på det.

Bostadspriserna i storstäderna är horribel och restiden till och från arbetet äter upp mycket av fritiden. Ändå väljer allt fler att flytta dit. Varför är det så? I första hand handlar det om jobb – det är i storstäderna och universitetsstäderna de roligaste jobben finns. Vi är inte längre ett jordbruksland, där det är naturligt att bo på landet. Inte heller ett industriland, där fabrikens placering styr var vi bosätter oss. Vi är ett kunskapsland, där det blir naturligt för företag att placera sig där många människor bor – vilket i sin tur gör det ännu mer attraktivt att bosätta sig där.

Men, vi är nu på väg att bli ett nätverksland, där Skype och företagets molnserver är basen snarare än var kontoret är placerat. Vi reser för att träffa kunder och samarbetspartners och med den ”nya” tekniken (internet, laptops, mobiltelefoner) kan vi arbeta var som helst – på tåget, hotellet (där jag sitter nu) och hemma, oavsett var hemma är.

Hur kommer detta att påverka samhällets strukturer? Hur vill vi bo egentligen och till vilken kostnad? Min vision är ett robust tågsystem som enkelt och smidigt tar oss mellan orter i regioner och storregioner och med fungerande nattåg för längre sträckor. De behöver inte nödvändigtvis köra i 500 km/h. Eftersom vi kan jobba överallt är det viktigare att kontorsmiljön ombord fungerar.

Då kan vi välja att bo i mindre städer och även på landsbygden, med närhet till den rogivande naturen och gemenskapen i lokalsamhället. Och med lägre boendekostnad kanske vi också kan tillåta oss att jobba lite mindre?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *